Våld i relationer

Skyddad identitet

En person som löper risk för att utsättas för brott och redan fått allvarliga hot kan få skyddad identitet i Sverige. Det betyder att personen bland annat kan få fingerade personuppgifter, kvarskrivning och sekretessmarkering i offentliga register. Om du har utsatts för brott, blivit trakasserad eller förföljd eller fått hot om våld kan du bland annat kontakta Skatteverket och ansöka om att få en sekretessmarkering. Om du får din ansökan godkänt så måste varje myndighet pröva ditt fall innan uppgifter kan lämnas ut till en person som begärt uppgifterna. Sekretessmarkering innebär därmed inte en 100 % sekretess av dina personliga uppgifter.

Fingerprint Indentity

Fingerprint Indentity

Kvarskrivning och fingerade personuppgifter

Om det finns anledning kan du förutom sekretessmarkering även få fingerade personuppgifter. Det gäller oftast fall där allvarliga brott och hot har förekommit. Fingerade personuppgifter är vad man oftast brukar associera med skyddad identitet. Vid fingerade personuppgifter kommer du att få ett nytt namn och nya personuppgifter och du kan göra en ansöka om detta hos Polismyndigheten. Söker du efter en naprapat Stockholm, en privatperson som du förlorat kontakten med eller en gammal flamma som fortfarande står skriven på en adress som du vet lämnades för flera år sedan? Då kan personen bakom fått kvarskrivning. Enligt 16 § folkbokföringslagen kan en person stå kvar på den gamla orten trots att man har flyttat sedan lång tid tillbaka. Personen kommer då alltid att stå registrerad med den gamla adressen medan den riktiga adressen förvaras av Skatteverket. Några av fördelarna med detta är att den nya adressen inte registreras och blir tillgänglig för allmänheten.

Relevant information

Om du fått sekretessmarkering kommer dina uppgifter att överföras till merparten av landsting, kommuner och myndigheter som du är del av. Även banker och försäkringsbolag kommer att ta del av sin sekretessmarkering och därefter göra en övervägning varenda gång någon begär dina uppgifter. Några svenska organisationer och myndigheter får automatiskt reda på att du har skyddade personuppgifter. Bland dessa återfinns bland annat Centrala studiestödsnämnden (CSN), Statens personadressregister (SPAR), Kriminalvården, Statistiska centralbyrån, Statens tjänstepensionsverk, Svenska kyrkan och Skatteverket. Det är viktigt att komma ihåg att varje myndighet är ansvarig för sina egna personuppgifter. Om du önskar kan du ta kontakt med dem för att förklara hur viktigt det är att dina personuppgifter inte kommer ut. Detta gäller bland annat Posten, försäkringsbolag, finansbolag eller banker. Kom ihåg att vissa företag kanske inte ens vet att du har en sekretessmarkering i folkbokföringen. Var också noga med vilka du lämnar ut dina uppgifter till och undvik medlemsregister och liknande.